aliciarider

Idag kämpade jag mer på Hell, var på honom mer. Och det gav bättre resultat, han arbetade på bra idag. Fick bäst resultat idag tror jag. Dock så ser det nog inte så fint ut när jag rider honom eftersom man verkligen måste använda tydliga hjälper på honom i början. Leda inåt mycket med händer och skänkla hårt med innerskänkeln för att han ska ställa sig innåt.

Lånar bilden från google xD

Gjorde i ordning Spot och myste med honom också idag. Nu är jag säker på en grej, om alla i min familj skulle få en egen häst så skulle jag utan tvekan valt Spot. Han är en b-ponny som jag är alldeles för stor för att rida, men jag gillar honom inte för ridningens skull. Varje gång jag står inne i hans spilta så slutar jag tänka på allt annat som får mig att stressa och må dåligt, jag känner mig lycklig med honom.
Gud vad jag skulle vilja vara hans ägare. Jag skulle få honom att inte vara lika sur, eller försöka. Jag skulle leda runt honom ute i skogarna och tömköra honom. Bli kompis med en liten tjej som jag låter rida honom lite, och ha lektioner för henne xD Det är min dröm, skulle jag ha råd så skulle jag vilja köpa Spot. Egentligen skulle jag inte vilja ha en egen häst, men är det Spot så skulle jag det.


Finns många höstar som jag är lite rädd för på ridskolan, som faktiskt kan bitas och sparkas. Det roliga är att det gör inte Spot, har inte blivit sparkad av hnm någon gång. En gång av misstag så råkade Spot bita mig när jag vänt honom och han bet i luften och så hade jag handen ivägen. Men då bad han ju om ursäkt såklart.

Det gjorde ont :(

När jag började sätta igång Spot var jag såååå himla rädd för honom. jag vågade inte alls gå in till honom, jag vågade inte röra honom om någon ens vände honom åt mig. Vendela fick i början hjälpa mig att göra i ordning honom. Sen lärde jag mig att lita mer på honom, men ärligt talat så var han värre för några år sedan. Jag har skött Spot i 4 år, så för ca 4,5-5 år sedan satte jag igång honom. Var då 10 år :O I början vände jag alltid honom. Tog en långt id innan jag slutade med det. Sen vågade jag heller inte gå över till andra sidan på honom i spiltan, gick alltid under halsen. Men det var för att han sparkades förut när man gjorde det.
Började nog egentligen sköta honom lite för tidigt. Var fortfarande lite rädd för honom då. Behövde ex alltid bita på en morot så han hörde innan jag gick in till honom.


Jag kommer ihåg när mamma sa att ridlärarna sa att de tyckte att Spot blivit mycket snällare, verkligen mcyket snällare. Och mamma sa då att det var nog för att han äntligen fått en skötare. Jga skötte honom då alla dagar i veckan och var riktigt duktig. Han blev nog faktiskt snällare av att få kärlek.
Nu är jag inte det minsta rädd för honom, jag vet att han aldrig skulle göra något. Och folk säger att han är så snäll mot mig, men njaa finns mycket han ogillar när jag gör. Han hatar att bli borstad och sadlad. Men jag vet om att han litar mer på mig nu, jag får röra hans ansikte även fast han är ansiktskygg nu. Jag får röra hans man och det är ett stort framsteg! Men 4 år tillsammans har fått oss till att lita på varandra nu <3

Ett tag sedan, lääänge seda med andra ord
Minnen som jag älskar med honom. När jag vann KM på honom 2008, och när jag vann KM tillsammans med honom 2010 och när jag fick rida till betet på honom 2010.