aliciarider

Karenina lever inte längre. Jag gråter inte för, jag har inte träffat henne på länge och det är bara ord som uttalas när jag hör att hon är avlivad. Jag vet att det är sant, men det känns som hon fortfarande står i sin lilla utbox på rotvik bredvid Nonni. Inte att hon finns i trapalanda eller vart nu döda hästar kommer till...

Sweat, sweat Karenina. Inte ens tio år blev hon. Inte rättvist att en så oskyldig häst ska få försvinna från livet när ondskefulla mördare utan hjärta lever..
För att muntra upp stämningen lite så kan jag lägga upp en gammal bild på Pysen. Han är så söt så han får stämningen att bli glad. Jag tittade på gamla bilder och hittade den och blev glad :)

Nu för tiden så är han ju stallkatt.