(2 november)

Picco, min relation till Picco:

När jag var liten var Vendela skötare på Picco. Hon bad mig en dag borsta av honom för ahn var lerig. Jag gick in och blev förälskad. Det var min typ av häst. Gick och blev skötare på direkten!
Jag tyckte han var en underbart rolig sköthäst, sån underhållare. Jag lärde honom att ta min borste från handen och droppa den i krubban. Han kunde kommendon "ta borsten" och "loss".
En dag fick jag rida honom på en söndag. Men det var när han inte hade stång bett och bara drog. Han drog iväg i galopp med mig och jag började gråta...

Ville inte rida honom igen efter det. Men jag fortsatte sköta honom och han var helt underbar. Sen när stallet fick kvarka så började några mellanponnyer gå emd på vår småponny lektion. Fick rida Picco på en uteritt och det var jätte kul.

Var skötare på honom i ett par år. SEn slutade jag när jag inte orkade med att vara skötare på både Spot och Picco. Jag älskade fortfarande Picco, men jag gillade Spot mer.
Kapitel avslutat. Eller? Hade inte alls stor kontakt med Picco på väldigt länge.
I början av 2011 fick jag reda på att jag troligen skulle få tävla Chiko på hemma lokaltävlingen. Blev rätt glad, Chiko var väl kul att rida. Men sen blev det inte så, jag skulle få rida hiko eller Picco och samma sak med Sanne. Jag fick hoppa Picco och OMG vad det gick dåligt. han var så inihelvetes stark och svår.

Sanne fick också rida Picco. Men Marie eller Claudia kunde inte avgöra vem av oss som skulel få Picco. Så då kom vi till vår första lokaltävlings träning. Först fick jag rida Chiko och Sanne Picco. Jag måste erkänna att jag blev ovan med höjden på hinderna. Chiko blev helt annorlunda, skitpigg och jag vgade inte riktigt hålla in honom då jag fortfarande var lite rädd för honom efter att han skenat och bockat med mig i ridhuset en gång när det var förberedande och jag tog tag i honom. Jag passade verkligen inte med chiko, det kände jag. Sen fick jag rida Picco och det gick väldigt mycket bättre. Så då fick jag honom.

Fick träna på omhoppningssvängar och han var jätte duktig på det.

Omhoppningen var på samma höjd som d-ponnyerna. Och picco klarade den bättre än d-ponnyerna, haha. Nä men d-ponnyerna var inte vana med den höjden och rev rätt mycket.

Den andra träningen var för maria och den kommer jag inte ihåg hur det gick för mig. Var ju den träningen soms anne typ svimmade på :O
Jo vi hade en jätte svår omhoppningssväng som tog flera gånger för mig att lyckas på.


Lokaltävlingen

Åh, jag var så nervös. På framridningen utan hinder gick det bra. Men när jag skulle hoppa fram så blev han helt crazy! Så pigg och jätte stark, galopperade varv på varv och red nästan på några hästar.


Clear rounden gick dåligt. Jag var passig och hade lite långa tyglar när jag red, trodde han skulle klara av banan om jag bara svängde. Han rev två oxrar. Trodde alrig jag skulle klara av när det blev högre då.

På andra framridningen var han lika pigg. Men sen sista hindret så testade jag att ha riktigt korta tyglar och på med skänklarna och fånga upp i handen så han gick högt med huvudet. Fick ett skit bra språng då.

Inne på banan körde jag samma teknik och jag kom runt helt felfritt! Det var flygande omhoppning och det var kul. Då så var jag på honom lite mycket mot näst sista hindret så det blev lite lång väg. Kom nollnolla. Galopperade 3 varv i galopp sen innan jag fick stopp på honom.




Fick en andra placering!

Ärevarvet var lite tråkigt då vinnaren galopperade så långsamt.


Fick sen rida honom till betet och usch. Han gav mig sår i händerna... Så stark.

Nu på söndag ska jag få tävla honom på en ponny cups match. Har inte ridit honom på ett halvår, men känns ändå bra med honom :) Nu blir det kanske lite så att Picco paras ihop med mig, det är mycket okej för mig. Om jag inte får tävla rasmus vill jag tävla Picco på alla mina ponny cups matcher.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0