Samaria ravinen

Tänkte skriva om Samria ravinen.

I onsdags så vandrade jag, Erica och hennes mamma i Euopas längsta ravin på 1,6 mil på Kreta. Måste säga att det är en av de största upplevelser jag någonsin varit med om, kan inte beskriva allt. Utsikten, bergen, träden, floden, djuren, ja det var så otroligt. Så himla otroligt coolt!

I början n'r vi började gå så kändes det lite omöjligt att klara av hela vandringen. Underlaget var stenigt och svårt, man fick verkligen titta sig för vart man gick. Det var ju nerförsbacke heeeela vägen!
Såhär gick vi i början:

Efter 3 km så kändes det som om man vandrat i timmar, när man visste att det var 13 km kvar, ja då kändes det riktigt omöjligt. Fast det gick ju inte att ge upp, man kunde inte gå tillbaka för bussen hade ju åkte, så det var bara att fortsätta gå. Terrängen varierade mycket och man fick se mycket vackra saker.


Det fanns en liten bäck som man fick ta vatten ifrån som dök upp lite då och då. Jätteklart och rent vatten.

Det fanns en flod som vi gick över 21 gånger under vandringen. och det var inte alltid så enkelt ska jag tala om, man fick hoppa på små stenar med forsande vatten under sig, rätt läskigt ibland.





Vi kom till en liten by sen, som inte längre är en by då. Men den var väldigt söt och där gick det omkring en mulåsna (eller så var det en åsna) helt lös. Det gick också omkring en massa getter och killingar där.





I bergen s¨å bodde det massor av vildgetter/bergsgetter. Överallt var det getter som sprang omkring typ, det var lite roligt att se :P


Det som var lite läskigt med ravinen var att det ibland dök upp skyltar där det stod: "Varning för stenras, gå fort"

Det var i alla fall hur coolt som helst! Trodde verkligen inte att det skulle vara som det var.





Vi var de första från vår grupp som kom i mål. Vi hade gått i 4,5 timme. Då hade vi massor av tid att sola och bada vid stranden :)


Sen så åt vi också på en restaurang, då var jag trött...

Det gick inte att åka bil till slutet av samaria ravinen, så vi fick åka båt i en timme till ett ställe där bussen hämtade upp oss.




'

Bussresan hem sen var hemskt jobbig. Det är inte ul att åka buss uppe i bergen i 1 timme. Jätteläskiga svängar och höga höjder åkte man på, jätteläskigt och jobbigt att slängas hit och dit i alla svängarna.

Att vandra i Samaria ravinen ångrar jag inte att jag gjorde, det var hemskt jobbigt men så otroligt coolt och speciellt. Rekommenderar alla som åker till Kreta att vandra i Samaria ravinen! Det här är något jag absolut kommer att komma ihåg resten av mitt liv.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0